Tankevända-ny titel på rapporten

Så har vi då lämnat in vår rapport. Titeln ändrade vi i sista stund till

Tankevända -

en kvalitativ undersökning av estetiska läroprocessers

möjligheter till lärande

Nu säger den något mer personligt om och specifikt för vår undersökning. Tankevända är ett ord, som den rektor vi samtalade med, har kommit på själv. Mattias, läraren som guidat skolklasser på konsthall, beskrev det hela som att samtidskonsten kan belysa ett fenomen från ett oväntat håll och därmed lära oss något nytt.

Vad vi kommit fram till egentligen är att medvetenheten hos lärare och rektorer, om estetiska läroprocessers möjligheter, är avgörande.

I filmen tar vi ställning mot utbildningsminister Jan Björklunds politik, då vi menar att den saknar grund i modern pedagogisk forskning. Istället lutar sig Björklund mot behaviorismen, som präglade den svenska skolan på 1950- och 60-talen, när Björklund själv gick i skolan. Den ser på lärande som en relativt okomplicerad överföring av information från en aktiv lärare till en passiv elev. Detta är också en textbaserad undervisningsform.

Estetiska läroprocesser ingår i en progressiv pedagogisk diskurs, där en mångfald olika estetiska uttryck förordas. Läroplanerna beskriver detta i flera passusar, dock inte med begreppet estetiska läroprocesser självt. Möjligen för att det finns vis oenighet om vad begreppet står för. Oenigheten handlar om huruvida estetiska läroprocesser ska vara ett instrument för att lära sig på andra sätt i traditionella ämnen eller om de ska ses som något självständigt sär estetiken ska få finnas på sina egna villkor. Men det finns ändå en enighet om att det ska vara meningsfullt, kommunikativt och utforskande. Definitivt inte användas i dekorativt syfte. Det vackra är för mig, i detta sammanhang oerhört FULT!!!

Björklund och flummet

Idag har vi varit riktigt konstruktiva. Vi har gjort en bra storyline för filmen som tar utgångspunkt i utbildningsminsiter Jan Björklunds olika uttalanden i media och riksdag. Det handlar om SVT-programmet Debatt där Björklund fick tala om vad han menade med "flummet" i skolan samt om frågestunden i riksdagen den 21 februari.

"I riksdagens frågestund den 21 ­februari avfärdade utbildningsminister Jan Björklund återigen ledande forskning om hur vi kan förbättra kvaliteten inom Sveriges skolor. Att Björklund undantar sig själv från de krav på vetenskaplighet som han ställer på skolverksamheten vållar huvudbry", (SvD, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1006953.svd, Publicerad: 23 mars 2008, 04.45. Senast ändrad: 23 mars 2008, 09.31 ).

Vem är det som är flummig egentligen? Björklund får kritik av oppositionens PETER ERIKSSON (mp) vid riksdagen frågestund 21 feb 2008:

"Problemen med regeringens skolpolitik är att det är för mycket tyckande och för lite kunskaper. Betygen är bara ett av många exempel. Ministern ägnar omfattande tid åt att svartmåla den svenska skolan. Björklund pratar gärna om hårdare tag, mer ordning och mer kunskaper. Tyvärr är han själv den värste flummaren i hela det svenska skolsystemet. Vi har fått en skolminister som ständigt för in skoldebatten på villospår och detaljer. Han är en minister som inte lyssnar på forskningen och inte vill lösa de verkliga problemen. Det är till exempel inte poliser som löser problemet med skolk. Det är inte hårda tag och kadaverdisciplin som löser problemen med kunskapsbrister eller brist på ordning.
Det är modern pedagogik och metodik som kan öka elevernas intresse och engagemang. Människor spelar stor roll. Duktiga lärare och bra rektorer gör skillnad. En vuxenvärld som är närvarande och intresserad av eleverna och ställer tydliga krav är avgörande. Därför bidrar SVT:s satsning Klass 9 A i långt större utsträckning till att peka på var lösningarna finns än någonsin regeringen och skolministern, (http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2007/08:69 , 080512)

Definition av estetiska läroprocesser

Författarna till AEstetic og laering Austrin m fl anser att det karakteristiska för begreppet estetik är en sinnlig symbolisk form.

Tänk åter på pojken som via konsten känt krigets fasa och därför tagit ställning mot krig. Är det här fråga om en sinnlig symbolisk form? Han har ju inte skapat något själv.

Austring m fl ger som ex. att när ett barn följer med på ett kafferep, så får barnet med sig en massa upplevelser som är sinnliga och känslomässiga, men detta är inte en estetisk läroprocess. När barnet senare leker kafferep med sin pappa så lär sig barnet om kafferep i en sinnlig symbolisk form.

Pojken då, hur ska man nu tolka hans upplevelse och lärande? Han har ju lärt sig något via en estetisk upplevelse. Jag blir osäker på hur man ska definiera est läroprocesser och ser två alternativ:

1. En begränsad definition, bara vissa läroprocesser är estetiska och då innefattar de ett eget skapande, en sinnlig symbolisk form, stöd av Austring m fl

2. En bred definition, alla läroprocesser är estetiska, stöd av den syn på konst o vetenskap som Olafsson och vår handläggare(?) står för.

Andra besöket på skola

Imorgon måndag, ska vi besöka en skola. Därför kommer vi inte att delta i grupphandledningen 9-12.

Konst & Vetenskap

Till Camilla och andra intresserade av konst o vetenskap. Den här skulpturen handlar om mötet mellan konst o vetnskap i o m att dess tre beståndsdelar är tre av de fem platonska kropparna. Tanken med skulpturen, rent visuellt, är att den ska se olika ut från olika håll. Det var ett krav på skulpturer förr i tiden (tror jag). Men vid en första anblick tycks den här skulpturen se likadan ut från alla håll, eftersom dess tre delar är någorlunda regelbundna. Men tillsammans genererar de tvärtom, väsentligt olika mönster när man vandrar runt skulpturen.

I söndags besökte vi en lärare som jobbat på konsthallen som skolklassguide och lärare för högfungerande elever med autismspektrumdiagnos. Vi frågade honom om han kunnat se något lärande med hjälp av konst.

Han berättade att en elev som tidigare haft svårt att förstå fasorna med krig, plötsligt erfor det. Eleven had upplevt ett konstverk som visade hur en fd vietnamsoldat fick oerhörda problem varje år när det blev säsong för grillning. Det visade sig till slut att ddet var lukten av grillat kött han inte stod ut med. Det återkallade upplevelser från kriget som blev honom övermäktigt. Denna konstupplevelse gjorde att eleven kunde förstå soldatens fasa och därmed tog eleven avstånd från krig.

Nu undrar jag om detta är ett exempel på en estetisk läroprocess. Vi har visserligen inte definierat estetiska läroprocesser ännu, men jag har för mig att det jag läst i litteratur, definierar est läroprocesser som inkluderande gestaltning. Men i det här fallet skapar eleven inget estetiskt själv - gestaltar inget. Men eleven har ju lärt sig något i samband estetiska uttryck. Kan vi härmed omdefiniera begreppet? Jag ser en hermeneutisk cirkel/spiral i detta, där teori och praktik påverkar vartannat.

Ja, hur ska vi kunna reda ut det här på de fem veckor som är kvar, med tanke på svårigheten att definiera begreppet "estetiska läroprocesser"?

Begreppet berör konst och vetenskap; kunskapsbild: reproducerande kontra producerande kunskap; hjärnforskning; bilddidaktisk forskning: visualitet, semiotik, betydelselära; pedagogik: Vygotskij, Gardner, reggio-emilia, förskola-skola. Vi kommer att få begränsa oss och skapa vår egen definition.